Mirakel

Att vara med E innebär små mirakel varje dag. Och en del frustrationer. Lite av meningen med bloggen var att skildra just detta, för mitt eget minne och så småningom hennes. Och för att nära och kära ska få veta lite om hur livet lever med oss här i byn vid bergkanten. I går kväll t ex. blev jag helt rörd. Det är djursöndag på Bollibompa, och den avslutas med favoritprogrammet Djursjukhuset. Då är klockan nån minut i åtta och dags för sängen. Prick klockan 20 drar Solsidan igång med bästa skämtet för kvällen. E vet att vi vill se detta. I går kväll när Bollibompa var slut gick hon in i badrummet. Vi satt klistrade framför TV:n. Jag klarade dock inte riktigt av Freddes vädjan på cocktailpartyt utan reste mig från soffan strax innan reklambrejket. Och skulle se var E tog vägen. Hon hade fixat hela badrumsproceduren, fått på sig nattlinne, satt på CD:n med Madicken och låg med armarna om gosedjuren i sängen. Utan ett ljud hade hon fixat hela läggningen själv. Älskade gumman. Det var ett av vardagsmiraklen igår.