En skön helg har vi haft. E och mannen har haft värsta träningsveckan med skridskor, bad, skidor, lek och bus och ännu mer skidor. I dag åkte vi slalom alla tre. Problemet är att vi bara har en vuxenutrustning i familjen. Oftast är det väldigt praktiskt att i i princip samma storlek, men idag ville vi åka alla tre. Så jag fick låna från skolfröken. Ett par 185 cm långa Atomic-skidor från förr. Precis ett sånt par som jag hade i min glans dagar. Härligt att få stå på ett par vresiga och ärliga skidor och inte sladda runt på ett par fladdriga carwingskidor... Fötterna delade tyvärr inte min nostalgikänsla i ett par trånga Salomon från förra seklet, så det blev inte så lång skidstund för mig. Men E går från klarhet till klarhet. I dag fixade hon knappliften själv! Och det är ingen snäll barnbacksknapplift. Jag har ont i min högerarm efter att ha hanterat den liften.
När vi kom hem var det pyssel som gällde. Se ovan. En älg med pannband om du nu inte skulle se det.

Dålig täckning

I morse pratade jag med Gry. Jag hade tänkt klå Adam på hans pengar. Jo, det var klappat och klart, Gry skulle ringa upp några minuter senare. Jag satt med telefonen beredd (och med maxpuls). När jag börjar svettas piper den plötsligt. SMS. "Nr xx har försökt få kontakt med dig..." Morr! Inga pengar fick jag. Och inga frågor heller för den delen. Men den chansen kommer nog inte så ofta. Mannen som alltid försöker muntra upp mig sade: "Men då slapp du ju göra bort dig i radio i alla fall!"

Frukost på säng

Frukost på säng är något som E brukar vilja ha ibland. I går morse, söndag morgon alltså, kom hon in till oss vid halvåtta-tiden. Vi hade knappt vaknat. I vardagsrummet låg "N" och sov, så vi ville inte gå upp riktigt än. E meddelade då att hon skulle ge oss frukost på säng. Jahaja. Hon gick ut i köket och rumsterade om en del. Så kom hon tillbaka med varsin tallrik yoghurt och flingor. Inte dumt.
I morse klev hon i tofflorna hon ställt framför sängen, gick rakt ut i köket och tog fram bröd, flingor, yoghurt och juice. Och fixade egen frukost. Hon börjar bli så stor och redig så jag hänger inte med riktigt. Nu har jag just lagt och stoppat om. Rättat till alla djuren och gosat gonatt. Det hoppas jag få göra länge än.

Tjockhuvud...

I fredags fick vi besök. Min gamla vän och namne kom på ett av sina kära besök. Mannen hade åkt på killträff i Norrköping, så det blev tjejkväll här hemma. Och vad vill man göra då, när man inte setts på ett tag, ätit gott och blivit lite lagom avslappnad av gott rödvin. Jo - se på På spåret så klart. Vi var båda väldigt inställda på detta. E skulle försås se Barda först. Så vi satte på TVn. det hände ingenting. Stängde av, drog ur kontakter och modem. Försökte igen. Ingenting. Samma procedur flera gånger innan "N" tyckte att vi skulle ringa Telia. Då fick vi reda på att digital-TV:inte funkade i vårt område. Neeeej.
Men konstigt, vi såg att grannens TV funkade. ?? Ja såklart, de har "vanlig TV". Hmmmm. Kanske kunde vi fixa det också? Ner i källaren. Rota, rota, rota. Jo, vi hittade boxern i källaren, antennsladden i garderoben - men var var fjärrkontrollen??? Efter en stund hittade jag den i dataskåpet. Puh! Förstå hur desperata vi var. Då var det bara TV:n kvar. Vi baxade upp den gamla tjock-TV:n för källartrappen och riggade allt på Es lilla bord som vi ställt strategiskt framför soffan. Ja!! Nähä? OK, boxen behöver också ström.... ner i källaren igen, och som tur var hittade vi sladden. Nu då! Jaaaa! skrek jag och "N" när signaturmelodin till På Spåret drog igång så fort vi fått igång TV:n. Neeeeej! bröt E ihop som insåg att det var för sent för Barda... lite chips lindrade den värsta besvikelsen, och så kunde vi äntligen mysa till det i soffan alla tre.
Det var först när jag gick och lade mig som jag kom på. Tjock-TV:n? Det arbetet var lite onödigt...

Trött...

Puh, har lett gympa, och jag kan säga att det är jag som är en liten blöt fläck och ligger och flämtar i mitten. På premiären förra veckan var det 40 personer och jag blev lite glädjechockad. Då tog jag i så att jag inte kunde prata på nån timme efteråt, vacklade bara hem och la mig på hallgolvet. Mannen försökte peppa mig inför dagens pass. "Men vi får hoppas att det bara kommer fyra idag då". Så ville jag inte ha det riktigt. I dag var vi 20, så jag hade bara lyckats skrämma bort hälften i alla fall...
Men själv är jag nöjd med passet, det känns bra.

Stockholm, Stockholm

Det är alltid kul att komma till huvudstaden. Även en råkall, januariblaskig måndag njuter jag av att gå runt och titta på folk, fä och prylar. Fika lite och så... I en affär provade jag ett par danska designerjeans. De satt perfekt - och halva priset var det. Men jag köpte dem inte! Har lovat mannen köpstopp... jag fick tvinga mig ut ur affären och var tvungen att ringa stora M för att få lite sympati. I ren frustration gick jag rätt in i Östermalmshallen och köpte ett bröd och en LITEN bit ost. En nota på över 100 spänn. Men det som man kan äta räknas liksom inte. Det har egen växlingskurs på nåt vis... Och det var väldigt gott... vi har mumsat framför idrottsgalan.
Men det var ju det här med SJ också. Det gick fint i morse. När jag kom ner till centralen på hemväg möttes jag av beskedet att de senaste tre tågen till Örebro ställts in. Det jag skulle åka med var ersatt av buss. Neeeej. Massor av inställda tåg hela eftermiddagen. Det löste sig ändå ganska bra, jag väntade tills nästa tåg skulle gå, och fick en sittplats. Det var efter alla inställningar förstås knökfullt. Vi behövde inte ens visa biljetterna för konduktörerna tog sig inte fram.
Jo, jag var på kurs i Stockholm, ja. Det kanske inte framgick riktigt. Men så var det...

Djursöndag

Helgen började för min del med en busstur till Karlstad. Mammas och pappas julklapp skulle inkasseras. Hela "gamla" familjen Högberg träffades på Pitchers, och sedan gick vi på revy. Som var rent usel. Många bra ämnen, som bara föll platt, och ännu fler dåliga. Eller så var vi helt korkade och fattade ingenting. Jag åkte som sagt buss. På fredag kom den från Stockholm, och var nästan full när den kom till Örebro. På lördag morgon när jag åkte hem igen var det riktigt snöoväder på Värmlandssidan. Båda dagarna var bussen framme före tidtabellen. I morgon bitti ska jag ta tåget till Stockholm, det ska bli spännande att se om det går lika smidigt!
I dag har det regnat och varit jättetrist väder. Vi hade tjejträff (eller om det var tantträff) i orienteringsklubben. Efter aktiviteter blev det afternoon tea hemma hos B. De hade byggt om sedan sist. Alltid kul att snappa upp tips. De hade i hallen tagit bort elementet och satt in en stor handuksvärmare, vattenburen, som element. Där kunde vi hänga blöta vantar och mössor som var varma och goa att ta på när vi skulle hem. Fiffigt!
E har fått "nya" slalompjäxor idag. Nu har hon kommit över rullbandsstadiet och åker med pappa i liften. De har varit där så många gånger nu så när de skulle handla i korvkiosken visste korvgubben vad de skulle ha...
Annars har hon suttit klistrad vid Bollibompa idag. Djursöndag från 18 till 20. Pappa skulle sitta med och kolla Ponnyakuten och jag fick äran att vara kudde under Djursjukhuset. Himla mysiga program, men det är tufft att stå på sig om att vi INTE ska ha några djur. Puh...
Nu ska jag lägga mig och läsa ut Paganinikontraktet. Tidig uppstigning i morgon!

Gympastress

I dag har jag genrepat mitt halvnya gympapass. Nypremiär på torsdag. I går träffade jag en av "mina" motionärer, modell äldre som sa: "åhh det är så bra ditt pass" (här började jag nöjt slicka i mig...) "det är så, ... (jag väntade förväntansfullt) så långsamt!" Slickandet kom av sig. Vadå? Långsamt? Det är väl inte precis den bilden jag själv vill ha. Mer åt hållet att alla ligger i små högar och flämtar efteråt, medan jag står stark och energisk kvar i mitten. Typ. Men alltså inte. Reality check... det är ju bra att hon är nöjd i alla fall!
Det krångligaste med att leda pass är helt klart att lyckas få till en spelbar CD med rätt låtar i rätt längd. När man är datateknisk idiot som jag är detta samma prövning varje termin. Nu kan jag i alla fall köpa vissa låtar på nätet. Men hur får man dom till ett format som går att höra på en CD? Och hur i hela ..... funkar mixprogrammet egentligen. Es kommentar efter att jag suttit en bra stund framför datorn: "mamma, jag tycker inte om när du skriker". När mannen kom hem gick min frustration ut över honom. "Men du är ju man, du är ju ung, varför kan du inte hjälpa mig???" Aaahhhh!
Stackarna. Men nu är det fixat. Tack snälla I. På torsdag kör vi!

Gott nytt år

Tjoho, jag har lagt annat åt sidan och datorn är med på noterna. Dags för lite bloggande igen! I dag var det slut på sötebrödsdagarna för den här gången. Vi har varit lediga mycket under helgerna, och ärligt talat, de dagar jag var på jobbet gick det inte för fullt, det kan jag säga. Men nu gäller det att bita i igen. Dagislämning, möten, patienter, kvalitetsarbete och annat mer eller mindre inspirerande på agendan. Dags att dra igång gympan igen, och att försöka mjuka upp kroppen igen på yogan. I dag började Es gympa. Hon var inte glad. Tjejerna mot killarna i fotboll, och de fick stryk. Hon har eländiga tävlingsinstinkter i blodet stackaren. Mannen har som tur är lugnat ner sig något med åren, men från min sida har hon fått lite segare tävlingsgener tror jag.

E har inte varit sjuk på hela hösten, men det tog hon igen på jullovet. Först magsjuka på juldagen, så det blev ett par lugna dagar i soffan. När vi kom hem från norr hann vi med en supermysig mamma-dotter tur på stan. Lite reashopping, fika och lunch. I "gå på stan-kläderna". Det är inte ofta dom kommer på, så det var en riktig höjdardag för oss båda. Natten till nyårsafton fick hon hög feber, och blev vrålförkyld. Det bidde inget kalas för oss, vi fick stanna hemma. På bilden oven är hon kraftigt alvedon-drogad för att orka sitta upp en stund och få på sig "aftonsklänningen". Men både hon och mannen sov innan tolvslaget. Själv såg jag en otrolig mängd raketer lysa upp himlen både länge och väl.

E piggnade i alla fall till under de senaste dagarna. Då ägnade vi oss åt skidåkning. Stod i en evighetslång kö för att hyra pjäxor. Inte visste jag om hon skulle ha lust att åka heller. Men jodå, efter en korv i Höjdargrillen fick hon inte nog i backen. Upp och ner, upp och ner. När jag till sist föreslog att nu ska vi nog åka hem sade hon: "bara tio gånger till". Okej då! Sedan åkte hon och mannen dit både lördag och söndag, så till sist blev det lite utelov och frisk luft-tankning i alla fall!

I går kväll kom sydvästen vrålande. Nu tror jag att det är slut på vintern. Markisbanden vibrerade så att det ekade i huset hela natten. Nu har jag varit ute och lindat in dem lite med nån skumplast. Hoppas vi sover bättre inatt. E har slocknat. Mannen tränar. Min vanliga måndagkväll = popcorn framför TV:n.

Det är vardag igen.